Om Yoga

Haṭhayoga

Ordet ‘Haṭha’ betyder: ‘Ha’ = ‘Sol’; ‘ṭha’ = ‘Mån’, som symboliseras de motsatta energierna (dvs. den kraftfulla föreställningen om dualitet) i människan. Syftet med Haṭhayoga är att balansera dessa motsatta energierna, vilken balans manifesteras som upplevelse av inre lugn, genom psyko-fysiska övningar. Kanske därför tränas (Haṭha)yoga felaktigt ofta som en enbart fysisk metod (dvs. gymnastik) där framför allt betonas fysiska kroppshållningar (āsana).

Haṭhayoga beskrevs t.ex. i de urgamla yogaskrifterna av Haṭhapradīpikā [~1500-talet; Caturāṅgayoga] och Gheraṇḍasaṁhitā [~1700-talet; Sapṭāṅgayoga]. Detta Traditionell Yoga känner dock inte till en självstående fysisk träning. Som Haṭhapradīpikā själv säger:

Kronisk stress är egentigen konflikten mellan verklighet och ett virvlande psyko-fysiska mönster (चित्तवृत्ति – Cittavṛtti) för att reagera på ett förprogrammerad sätt som inte längre funkar. Den får manifestera sig i vår subjektiv upplevelse som muskelstelhet eller psykosomatisk sjukdom (fysiska dimensionen), och depression eller oro (mentala dimensionen). Den psyko-fysiska insatsen för att försvaga gradvis och smälta bort slutligen detta stelt beteendemönster, så att människans sanna natur får lysa igenom, är egentligen identifierad som den sammansatta Haṭha-och-Rājayoga metoden. Det är därför att:

हठं विना राजयोगो राजयोगं विना हठः

Haṭhaṁ vinā rājayogo rāja-yogaṁ vinā haṭhaḥ

Det finns ingen framgång i Rājayoga utan Haṭhayoga, och ingen framgåmg i Haṭhayoga utan Rājayoga.

– Haṭhapradīpikā 2/76

Man kan därför öva yoga i alla fysiska tillstånd eftersom även Haṭhayoga inte är för att träna kroppen i gymnastik. Det som är viktigt är utövarens inre upplevelse under yogaövningen och därefter i vardagslivet. Traditional Yoga är en livsstil.

Grundläggande¹ Haṭha yogapraktik innehåller synergiska övningar, som är:

• Diet (मिताहार – Mitāhāra),
• Etiska principer (यम – Yama och नियम – Niyama)²,
• Psyko-fysiska rengöringsmetoder (क्रिया – Kriyā),
• Yogaställningar  (आसन – Āsana),
• Andningsövningar (कुम्भ – Kumbhaka), och
• Psyko-muskulös lås och sigill (बन्ध – Bandha och मुद्रा – Mudrā).

Dessa övningar lugnar samt tränar gradvis det autonoma nervsystemet för att bilda reaktionsmönster som befrämjar en bättre stresstolerans. Alltså, intern jämvikt (homeostas) upprätthålls. Den regelbundna övningen av Haṭha tränar också utövaren att kunna känna komplexa invärtes känslor av Prāṇa, och följa dess rörelse särskild i kroppens energicentrum (चक्र – Chakra). Eftersom prāṇa och sinne är sammankopplade, vändes sinnet naturligt inåt på så sätt. Då etableras bättre psyko-fysiska hälsa, flexibilitet, och stabilitet, samt invärtes känslighet som förbereder utövaren på de subtilare mentala övningarna i Rājayoga.

Haṭha och Rāja är alltså de två sidorna av samma disciplin som kallas Traditionell Yoga. De psyko-fysiska Haṭha övningarna, som etablerar först och fremst sinnets lugn och känslighet, kallas yttre-yogaövning (Bahiranga Yoga Sādhanā) medan Rāja övningarna, där inre världen uptäckes, kallas inre-yogaövning (Antaranga Yoga Sādhanā).

¹⁾ De högre stadierna av Haṭha includerar meditativ integration som kallas egentligen Rāja (se mer om meditativ integration nedanför). Början av Rāja yogaövning är därför Haṭha, medan Haṭha yogaövning kulmineras i Rāja. Sålunda slingrar båda sig om varandra. Utövarens psykologiska sammansättning definierar vilken bana ska betonas.

²⁾ Etiska principerna är underförstådd.

---

Rāja-/ Aṣṭāṅga-/ Klassisk-/ Traditionell Yoga

Yoga definieras i yogaskriften Patañjala Yoga Sūtra [~300 f.v.t.], som är yogafilosofins grundläggande text samt källan av alla yogaskolor, som:

योगश्चित्तवृत्तिनिरोधः

Yogaścittavṛttinirodhaḥ

Yoga är att avbryta sinnets virvlande aktivitetsmönster.

– Patañjala Yoga Sūtra 1/2

Patañjala beskriver ett åttastegssystem av yoga i sin yogasūtra, som är bekant under de olika namnen av: Rājayoga, Aṣṭāṅgayoga, Klassisk Yoga, eller Traditionell Yoga. Detta system utformades precist för att minska stegvis sinnets virvlande re-aktionsmönster. Ordet ‘Aṣṭāṅga’ betyder: ‘Aṣṭ’ = ‘åtta’, medan ordet ‘āṅga’ = ‘steg’ eller ‘lemmar’; ordet ‘Rāja’ betyder: ‘glänsande‘ eller ‘kunglig‘. Obs. att man får använda båda ord, samt orden ‘Klassisk’ och ‘Traditionell’ för att beskriva åttastegssystemet.

Dessa åtta steg (eller lemmar) är i följd:

• (1-2) Etiska principer (यम – Yama och नियम – Niyama),
• (3) Yogaställningar  (आसन – Āsana),
• (4) Andningsövningar (प्राणायाम – Prāṇāyāmā),
• (5) Inåtsvängd medvetenhet (प्रत्याहार – Pratyāhāra), och
• Meditativ integration (संयम – Saṃyama), som består av:
  • (6) Koncentration (धारणा – Dhāraṇā),
  • (7) Meditation (ध्यान – Dhyāna), och
  • (8) Sammanslagning/jämnmod (समाधी – Samādhi).

De första fyra stegen kallas yttre-yogaövning och är systematiserad i mer detalj i Haṭhas psyko-fysiska yogaövningarna. Det femte stadiet (Pratyāhāra), där medvetenheten vänds inåt, överbryggar de yttre och interna yogaövningarna, som senare kallas Rājayoga³. Det är det sista steget som utövaren kan träna sig i med sin vilja. Alla dessa föregående övningar i Haṭhayoga är avsedda för att förbereda utövaren att kunna sitta stabilt samt med glädje under inre meditativa praktiken av Rāja, som Haṭhapradīpikā säger det själv:

सवे हिरमोऩामा याजमोगस्य श्चसद्धम

Sarve haṭhalayopāyā rājayogasya siddhaye

Alla metoder av Haṭha och Laya är för att uppnå framgång i Rājayoga.

– Haṭhapradīpikā 4/103

När utövarens sinne alltså har blivit tillräckligt lugnt samt känsligt genom Haṭha yogautövning, dras sin medvetenhet naturligt (dvs. utan ansträngning) mot dess källa genom de inre stegen av Rāja, som också kallas meditativ integration (Saṃyama). Dessa Saṃyama steg, där sinnet blir alltmer klart samt befriad av sina sedvanliga vändningar, består av:

• Koncentration (Dhāraṇā): Genom koncentration fokuseras sinnet på det enda objektet av koncentration, tills Prāṇa (livskraft) avlägsnas från ordinära aktiviteter och sinnet blir enspesigt. Koncentrationsobjektet kan vara grovt eller alltmer subtilt – yttre eller invärtes.
• Meditation (Dhyāna): Det kallas meditation när processen av koncentration har blivits obesvärad, som olja som rinner mjukt. Under meditation när vanliga tankeprocessen minskas uptäckes alltmer subtilare verkligheter av objektet. Så leder denna process till diskriminerande uppfattning (विवेकख्याति – Vivekakhyāti).
• Sammanslagning/Jämnmod (Samādhi): När meditation fördjupas vidare och så har sinnet löst bergfast sig i objektet samt virvelströmmen av sinnets aktiviteter stoppats i sin helhet kallas det Samādhi. Här får börja utövarens andliga resa av den riktiga självinsikten för att låta svaret avslöja sig till frågan: Vad Är Jag? 🤔

Sammansatta processen av Saṃyama leder till Jämnmod (Samādhi) och medför dessutom intuitivt insikt om den äkta naturen av mänskligt psyke som vi alla delar. Detta klokhet (विवेकख्याति – Vivekakhyāti eller प्रज्ञ – Prajñā) leder till att sinnets virvlande re-aktionsmönster (sedvanlig stressrespons) samt sina bakomliggande orsaker, som är missuppfattningen av vår sanna verklighet (क्लेश – Kleśa), ebbar gradvis ut. Då kan utöka i tur och ordning tydlighet samt tolerans och medlidande som det normala reaktionsmönstret av utövarens sinne; Då kan utöka fred i hens vardagsliv som spridas också i hens samhället.

Jämnmodet som har även blivit helt objektfritt (निर्बीजसमाधि – Nirbīja Samādhi) är medvetenhets sanna tillstånd, där sinnet dras till sin egen kärna (द्रष्टा – Draṣṭā eller पुरुष – Puruṣa) därinne upplöser sig i en orörd samt fridfull ensamhet som kallas कैवल्य – Kaivalya.

³⁾ Obs. att man får använda ord Rāja för att antingen beskriva hela åttastegssystemet (Rājayoga = Aṣṭāṅgayoga = Bahiranga Yoga + Antaranga Yoga), eller bara de inre stegen (Rājayoga = Saṃyama = Antaranga Yoga). Haṭhapradīpikā hänvisar alltid till Rāja i den sista betydelse.